Dill - den ursvenska kryddan! -eller...?

Jag är väldigt sugen på att laga något med dill. Jag kommer inte riktigt på vad bara. Något riktigt skandinaviskt, tänkte jag först. Något som kombinerar våra underbara sötsalta räkor med den distinkta dillsmaken. Fast så fastnar jag på 80-tals förrätten räkcocktail och sen kommer jag inte riktigt loss ur den tanken. Inte för att det är något fel på räkcocktail. Tvärtom - det kan vara en riktig höjdare, blandad med rätt ingredienser. Men nu ville jag göra något annat....

Kanske i någon kombination med ost...? Det är ju också rätt typiskt svenskt. Och så dyker det plötsligt upp ett minne från grekiska Thassos, där vi var för några år sedan. Maten på den resan lämnade en del i övrigt att önska, men en måltid står faktiskt ut som en lysande matupplevelse. Det var uppe i bergen, i en pytteliten by, där vi åt lunch på en taverna på torget. Jag beställde zucchini-rolls och fick in en helt underbar lunchrätt som bestod av små zucchini-och-ost-bollar, kryddade rikligt med - ja, just: dill! Till min stora förvåning upptäckte jag sedan att dill användes ganska flitigt i maten på Thassos - tex i tzatzikin. Jag har alltid trott att dill är en väldigt svensk företeelse, men fick nu alltså ompröva den tesen.

Så - jag kanske skulle strunta i den skandinaviska inriktningen idag och istället försöka mig på att experimentera fram receptet på de där zucchini-bollarna...

Jag får återkomma med resultat!